Septemberkänslan gör comeback!

När jag var yngre älskade jag september. Den perfekta temperaturen (jeans o tröja-väder). Luften som var så hög och klar och energirik! Ett andetag o jag fick visioner för ett helt liv. Jag funderade på att lagra lite septemberluft och med hjälp av inhalator dra nytta av den under resten av året. Den fräscha, friska nystartskänslan skulle få liva upp solkiga februari med sina otvättade fönster, sin slaskiga snö och de svarta kvällarna.

Men nu har jag under många år haft ett för högt tempo. Jag har börjat gruva mig för september redan efter midsommar. Tråkigt när en gammal favorit blir offer för ekorrhjulet...

Men så igår när jag började jobba igen så kom den smygande ... septemberkänslan! Helt plötsligt hade jag lämnat kontoret o gett mig ut på stan. Benen gick av sig själva. Vi hamnade till slut på en liten kontorsavdelning. Jag behövde överstrykningspennor i fem olika färger. Alla de tankar, idéer och förhoppningar jag hade fått på pränt under sommaren skulle markeras med varsin färg: gult för bloggen, rosa för romanen, grönt för kreativitetskursen, orange för barnprojektet och blå för privata drömmar.

 

PS. Och för er som har septemberångest:det är oceaner av augusti kvar. DS.